Senast ut i röran som är "hen-debatten" är Maud Olofsson i SvD som anser att "hen" kan förvirra barnen. Men frågan är ju helt felställd. Huvudtanken är ju inte att "hen" ska ERSÄTTA "hon" och "han" utan att det ska vara ett KOMPLEMENT. Inte undra på att folk är så emot "hen" när de hela tiden matas med att deras identitetsord ska avskaffas helt - de som använder "hen" istället för "han" och "hon" gör ett radikalt och ovanligt drastiskt politiskt ställningstagande. De är inte mainstream. Tillägget, så att det blir "hen, hon och han", med "hen" som allmänord när könet inte är känt, är bara praktiskt (och nödvändigt för alla oss som känner oss obekväma med att kalla människor för "den").
"Hen" istället för frasen "hon eller han".
"Hen" istället för frasen "hon eller han".
Det är ju också störande att Maud Olofsson tänker sig att cis-könstillhörigheten pojke eller flicka ska påverkas av "hen". I hennes ögon måste barnen i Finland vara extremt förvirrade; där finns inte "han" och "hon" alls. Inte heller i teckenspråket finns "hon" och "han". Samma gäller även i andra språk, utan att kategorierna "man" eller "kvinna" för den skull påverkats. Cis-pojken och cis-flickan kommer att fortsätta ha sina könsidentiteter, "hen"s syfte är bara att inte förutsätta att alla är cispersoner. "Hen" handlar i grunden om att få ett mer inkluderande språk. Varken mer eller mindre.
"Hen-debatten" skulle vinna mycket på om alla inblandade orkade läsa på innan de uttalade sig med generaliserande ställningstaganden och ställde sneda frågor. Särskilt gäller detta de som faktiskt har folk som följer dem och litar på dem, till exempel tidningar och politiker.
